Sex löpande honråttor
Att ha sex honråttor som löper SAMTIDIGT är fan INGEN LEK! Herrejisses, är helt andfådd och efter en ynka timme i råttrummet låser jag in dem i buren igen. Ikväll orkar jag helt enkelt inte! Skulle ha gått till Lina och strimlat papper i flera veckor nu, så att de får nåt att boa med, men jag glömmer det hela tiden.
Det verkar som om de löpte innan jag kom hem efter att ha kalasat hos Lovisa och gullat med hanarna Lennart och Snorkråkan (Gunnar) - för de har släpat upp nästan en hel tidning från bottenmaterialet och knökat ner i minsta korgen. *Phu* Honor har sån ENERGI!
Även om de ibland är överjobbiga, är jag väldigt lycklig över att de, när jag gjorde en ordentlig friskkontroll häromdagen, verkade vara fullkomligt KÄRNFRISKA! Allihop! Inte ett endaste litet snorande, inte ett endaste missljud från lungor eller luftvägar, inte ett endaste spår av ohyra, inte en enda (kännbar) knöl!
Har ju flera råttor på väg in (två sällskapshonor från Ellen och två hanar, den ena för avel) från V, men känner mig tveksam att ta in nya nu när min flock är i så himla bra skick. Kom överens med V om att den förkylda hanen som varit hos veterinär idag ska få slutföra sin medicinkur, så vi får se om han svarar på den. Enligt henne verkar han redan göra det. Hon tror dock att det är vanlig förkylning men jag vet inte alls hur bra hon kan avgöra sånt, har aldrig pratat med henne innan igår. Nå, tar jag in dem är det inte säkert att de får bo i samma rum som min ursprungsflock. Jag väntar på att hon ska leta upp numret till den som fött upp hanen (och troligen även hans föräldrar - och kanske en generation till, jag minns inte exakt) så att jag får prata med henne och få så mycket info som möjligt. Han har iaf varken dumbo eller roan/huskygener på de generationer V vet om, så det bådar onekligen gott. Skriver mer i eget inlägg senare.
Etiketter: Råttorna
