Grabbar!
Jag försökte mig på en fotosession häromdagen igen, eftersom jag har syrrans alldeles UNDERBARA hanflock här. (Jag vill kalla den min, eftersom syrranPi är så snäll att hon köper råttor som jag förhoppningsvis kan använda i avel - men det ÄR hon som köper och äger dem. Även Chirashi står hon som ägare till, trots att jag hotar med att han får flytta tillbaks till mig den stund jag bestämmer mig för att ha en hanflock här hemma själv)
Chirachi är fortfarande helt underbar och vacker (fast tyvärr silvrerad). Jag tror minsann han minns sin gammelmatte, han känns så himla sällskaplig och glad och lystrar till allt jag säger. Fast det KAN ju också vara så att han helt enkelt har ett bra temperament :)
Det har även flockens alfahane, gosbullen Bruno. Åh herregud vad go han är. Det räcker att man tittar på honom och pratar med mjuk röst, så lägger han sig och bara njuter. En riktig knähund är han också, kommer och kryper upp i knät på mig hela tiden. Han har heller inget emot att tillbringa tiden som kudde för mig att vila huvudet på.
Virgo går ju naturligtvis upp i spinn alldeles med så många snygga killar i samma rum. Hon tror hon kan flyga, och det KAN hon, hon är bara inte så bra att styra i farten. Eller bromsa. Alltså är gångerna otaliga då hon hoppat rakt in i väggen och rätt in i skåpet som grabbarnas bur står ovanpå. Det är inte utan att jag blir orolig. Hon kan ju bryta nacken eller nåt, som hon håller på!
Det är outsägligt sorgligt att jag blivit tvungen att välja bort Bruno som avelshane (tills vidare). Han är så perfekt. Både temperamentsmässigt och utseendemässigt. Han har t ex en riktigt snygg och bra agoutifärg, med riktigt tydlig, bra tippning, vilket är precis det som Virgo inte har så bra. (Blue Agouti är alltså en agouti, där det som brukar vara svart istället är blått, dvs basen av pälsstrået och tippen.) Han är stor (nästan 800 gr) ståtlig och lugn och gjuter harmoni i hela sin flock.
Dessutom tror jag att om Virgo och Bruno själva fick bestämma, skulle de välja varandra. De sitter och kärlekskuttrar genom gallret när Bruno får vara ute på golvet. Det verkar som om han är den som är intressant för Virgo, och hon för honom. Och min KÄNSLA är så STARK för dem som par. Men jag måste låta förnuftet råda. Hitta en annan partner till Virgo och sedan, om Bruno fortfarande är frisk och pigg när han kommer uppåt 24 mån, göra parningen då istället.
