Rackarns råttor

Hjälp, vilken känslomässig berg-o-dalbana jag susat runt i det senaste dygnet! Jag ringde Gail (SRSs ordförande) för att höra vad beslutet blivit om min dispensansökan. Jag hade sökt för att få chans att göra ett sista parningsförsök med både Chimay och Virgo. Det blev ett avslag. Jag tog det med ro först, men efter ett par timmar sjönk det in och jag kände mig JÄTTELEDSEN. Jag fattade inte det riktigt själv - jag visste ju att det var en möjlig utgång. Men veterinären hade höjt mina tjejer så till skyarna när jag var där att jag inte riktigt på allvar hade trott på ett avslag. Ändå har jag faktiskt ett par veckor tänkt att jag nog inte skulle göra några nya försök med Chimay i alla fall, eftersom jag fått en känsla av att hon plötsligt åldrats rätt snabbt. Trots att hon egentligen inte visar några synliga tecken på det. Men jag hade gärna försökt en gång till med Virgo, för henne har jag inte haft någon sådan känsla om. Jag tänkte igenom saken och kände mig så knäckt imorse att jag stannade hemma från jobbet (ni fattar att chefen tycker det är rätt fånigt att bli så knäckt av en råttfråga att man känner att man inte klarar av att gå till jobbet…?)Ägnade tiden till att försöka få tag i registratorn, som även sitter i styrelsen, för att få en rapport om hur diskussionen gått igår och en tydligare motivering till beslutet. När jag inte lyckades få tag i henne skrev jag i min frustration ett långt och utförligt brev om hur provåret funkar och om avslaget i synnerhet. Men jag fick tag i henne innan jag skickade iväg nåt, och det gav mig lite mer förståelse för beslutet. Har funderat på det under resten av dagen och kommit fram till att min starka reaktion nog berodde på att jag inte fick bestämma och ta beslutet fullt ut själv. Även om det kanske hade blivit exakt samma resultat i praktiken. Jag lugnade mig i alla fall efter det samtalet och började fundera över vidare parningsplaner med andra råttor. För jag har ju faktiskt mer material än dessa två, även om det ett tag inte kändes så.

När jag senare tar upp en (helt annan) fråga på MSN med min mentor Råtz, erbjuder hon mig plötsligt att ta över Virgos syrra! FATTAR ni vad underbar hon är? Aries har fått en kull, hon är mamma till Skarv, och kan alltså göra en parning till innan det är försent. Så nu kan jag göra nästan min ursprungliga parningsplan!!! Jag hämtar Aries i helgen, sen får Bruno rejsa hit och ha high life, fort som sjutton! Kanske kan jag åka via Rimbo på något sätt?

Etiketter: parning, Rackarns, uppfödning

Posted by Rackarns on måndag, november 26, 2007 at måndag, november 26, 2007 | Permalink